Resans sista anhalt

Väl i Cuernavaca har vardagen med rutiner och hushållsarbete tagit sin början där resan tog sitt slut. Nancy åker till universitetet och jag är hemma med Gabriel. Återstår att berätta om den sista anhalten.

Los Cabos

Längst ned på den kaliforniska halvön ligger tvillingstäderna San José del Cabo och Cabo San Lucas. I den första av dessa förvuxna byar med gator av sand bor Nancys vän från ungdomsåren, tillika en av mina äldsta vänner på denna sidan av Atlanten, Pepe. Han och hans familj blev våra sista värdar och vad kunde vara bättre än att avsluta resan med sol och bad. Första kvällens solnedgång beskådades från stranden där snart månen lyste klart över vågorna i den varma natten. Under de följande dagarna besöktes flera stränder, en och annan restaurang och så blev vi rikt trakterade av våra värdar.

Playa Cerritos - ett par surfare och vi...

Playa San José, inte mycket trängsel...

...men ganska kraftiga vågor.

En uppspolad död och illaluktande blåsfisk, dagens strandfynd.

Pepe skär upp färsk tonfisk till...

...sashimi.

Här är turismen exklusiv. Många rika amerikaner, en hel del från kändisvärlden, har hus här och om Tijuana var känt för vilt festande så här Los Cabos mera low-key. Här är det diskretion som gäller. Stjärnornas tillhåll ligger dolda från den enda vägen som går genom området, endast synliga från havet. I San Lucas, där vi åkte den obligatoriska båtturen till den ökända klippbågen längst ut på halvöns sydspets, möttes vi av ett avsevärt antal fiskeyachter på väg in mot hamnen. Det visade sig att en stor fisketävling, Bisbee's, pågick. Det som fiskas här är stora fiskar som tonfisk, marlin och mahi-mahi och de som fiskar är amerikaner. När vi sedan gick för att promenera i hamnen såg jag den största ansamlingen av gringos jag sett på hela resan, och det i Mexiko! Uppenbarligen har vi rest genom Latino-Amerika där jag sällan fick chansen att tala engelska.

Klippbågen - känd landmärke vid halvöns sydspets.

En ensam pelikan.

En fiskeyacht på väg in i hamn i Cabo San Lucas.

Efter flera dagar med stränder, solbrännor och festmåltider var det så dags att återvända till utgångspunkten. Vid ankomsten till Mexiko City inträffade resans första egentliga intermezzo då inga av våra betalkort ville fungera. Vi hade bara kontanter till en biljett från flygplatsen till Cuernavaca så frågan var vem som skulle få åka buss och vem som skulle få lifta. Det löste sig tack vare en insats från Nancys syster som fick åka till bussterminalen i Cuernavaca och betala våra biljetter men ack vad jobbigt det kan bli när saker inte fungerar som man vant sig vid att de ska göra.