24 december 2010

Feliz Navidad...

Julpynt i Mexiko
... eller God Jul som man säger på svenska. Då temperaturen ligger på dryga 25 grader och den enda snö som kan skådas kommer från sprayburkar är det lite si och så med julstämning hos en utlänning men mexikanerna själva verkar inte bekommas. Ljusslingor som spelar julmelodier, uppblåsbara tomtar och snögubbar och överdådigt dekorerade julgranar (med snöspray) finns att beskåda var man vänder blicken. Den stora Coca-Cola julgranen är traditionsenligt på plats på det stora torget i Cuernavaca där det numera också under en månads tid finns en isbana för allmänhetens skridskoåkning.
Piñatas på rad till försäljning

December är en festlig månad i Mexiko. Först ska landet skyddshelgon, la Virgen de Guadalupe, firas ordentligt och från den 16 fram till den 23 ordnas varje kväll vad man kallar för Posada. Ordet posada betyder härbärge och syftar till den bibliska historien om Josef som med sin höggravida fru Maria som sökte just detta i Betlehem för drygt två tusen år sedan. Här samlas grannar och går i procesion med tända ljus i händerna runt i området och frågar sig y ahora por donde?(egentligen är det ora pro nobis latin), och vart ska vi nu ta vägen? När processionen är över och man inte funnit något härbärge (det gjorde som bekant inte Josef och Maria heller utan fick tillslut nöja sig med ett stall) är det dags att slå sönder la piñata till alla barns, och en del vuxnas förtjusning. I den lite kyliga december kvällen då temperaturen kan falla ner mot dryga tio grader bjuds det också på ponche, en varm fruktdryck vilken kan spetsas med önskad spritsort, oftast tequila eller rom, för ökad värme.
Julkrubban i parken - i väntan på Jesusbarnet

Det är inte bara grannar som ordnar posadas, även i andra sociala sammanhang används traditionen som ursäkt till att ställa till med fest. Det talas om el maraton Guadalupe-Reyes vilket innebär att man festar varje kväll från den 12 december till den 6 januari, día de los reyes magos, den dag då de tre vise männen anses ha nått fram till stallet och med sina gåvor till Jesusbarnet. Traditionsenligt är det denna dag då barnen i Mexiko och andra katolska länder får sina presenter med även här har sedan länge den Coca-cola röda tomten dykt upp under julnatten och lämnat paket som öppnas på morgonen den 25:e. För många barn innebär detta en mindre julklapp på jul och en större i januari.
Hård tomtebevakning

Även om maten inte står i centrum på samma sätt som i Sverige med sina julbord, julluncher och jultallrikar från Lucia och framåt, så äts det naturligtvis julmiddag även i Mexiko. Traditionell julmat i här är bland annat bacalao torkad fisk, ofta importerad från Norge, och romeritos, räkor i tomatsås med en ört som liknar rosmarin. Kalkon är också vanligt och det kommer även finnas på los Suecanos julbord när vi åker till syster-republiken Tezoyuca där Nancys syster bor. Vi bidrar med ädelostfylld smördegsinbakad chili med tomatsås och stor grönsallad med jordgubbar, det är säsong här nu.

God Jul önskar vi alla läsare!

16 december 2010

La Virgen de Guadalupe

Den gångna helgen var det trångt i Mexico City, framför allt i de nordöstra stadsdelarna omkring la basílica de Guadalupe när 5,5 miljoner pilgrimer kommit för att be till vår fru av Guadalupe, Mexikos skyddshelgon på hennes dag, den 12 december.
Juan Diegos Tilma finns att beskåda i Mexico City

Legenden berättar att 1531, tio år efter att spanjorerna erövrat det landområde som idag är känt som Mexico och börjat sprida katolicismen bland ursprungsbefolkningen, var indianen Juan Diego Cuauhtlatoatzin på väg till kyrkan. Då han gick förbi berget Tepeyac hörde han en röst som ropade på honom. När han klättrat upp för berget uppenbarade sig en ung flicka omgiven av ett gyllene sken. Det var jungfru Maria Guds moder som stod framför honom. Flickan talade till honom och sade åt honom att gå till biskopen och be honom bygga en kyrka till hennes ära. När biskopen inte trodde på Juan Diego återvände han till berget och åter igen uppenbarade sig den unga flickan. Hon upprepade sin befallning att få en kyrka uppförd och Juan Diego gick åter till biskopen. Denne ville fortfarande inte tro på hans berättelse utan krävde ett tecken från jungfru Maria. När Juan Diego två dagar senare gick tillbaka till berget Tepeyac uppenbarade sig flickan igen och sade åt honom att plocka rosor. Det var mitt i vintern och borde inte funnits några rosor men till sin förvåning såg Juan Diego att berget var fullt av dem. När han plockat famnen full lade flickan rosorna i hans tilma, en slags mantel gjord av fibrerna från maguey plantan, och bad honom gå med blommorna till biskopen. När de vecklade ut manteln hos biskopen såg de hur jungfruns bild framträdde på tyget. Detta tygstycke finns nu på väggen ovanför altaret i den enorma kyrka (plats för 10.000 människor) som numera ligger vid berget Tepeyac.

Innan spanjorerna kom till Mexiko fanns det reden en helgedom på detta berg vilken revs i den massiva förstörelse av tempel som spanjorerna ägnade sig åt i sina försök att utrota de inhemska trosföreställningarna. Detta tempel var helgat åt Tonantzin, en gudinna som i den Aztekiska kosmologin har ställningen som Moder jord eller alla gudars moder, inte helt olik jungfru Marias ställning som Guds moder inom katolicismen.

Juan Diego kanoniserades av påven Johannes Paulus II och i den av vatikanen utförda utredning visade det sig att han ingalunda var den ödmjuka lantarbetare som legenden framhåller utan att han kom från den Aztekiska härskarfamiljen med titeln Tlacateccatl, (han som befaller krigarna) och höll kommando över 8000 man. Hans kungliga blod och sociala ställning kan ha bidragit till den masskonvertering som skedde bland azteker och andra indianfolk efter miraklet vid Tepeyac, eller kanske de fortsatte tillbe Tonantzin, fast de nu kallade henne La Virgen de Guadalupe? Eller är de båda aspekter av samma metafysiska manifestation?


La Virgen i Magey, en för indianerna viktigt planta.
Hon är inte bara skyddshelgon för Mexiko utan för hela den amerikanska kontinenten. Bland latinos och chicanos i USA är hon en viktig symbol för kulturell identitet och förekommer ofta i grafittimålningar eller som tatuering. Här i Mexiko finns hon i varje kvarter och vid varje virgencita hölls mässa i lördags. Jag har henne i min bil, och vid basketplanen där jag brukar träffa min kompis el Pollo för en pratstund på kvällskvisten, vakar hon över oss.

La Virgen vid basketplanen, med en knäböjande Juan Diego i förgrunden